Det börjar ofta som en gnagande, brännande känsla högt upp i magen. Ett sug i maggropen som inte riktigt ger med sig, kanske värre efter maten, kanske följt av halsbränna, illamående eller en uppblåsthet som gör att till och med en liten portion känns som för mycket. För många är det här en återkommande gäst, något som kommer och går i takt med stress, sena kvällar och oregelbundna måltider. Vi kallar det magkatarr – men vilka är symptom på magkatarr, vad är det egentligen, och när är det något att ta på allvar?
Vad magkatarr faktiskt är
Magkatarr, eller gastrit som är det medicinska namnet, betyder att magsäckens slemhinna är inflammerad eller irriterad. Magsäckens uppgift är att bryta ner maten med hjälp av sur magsyra, och slemhinnan har normalt ett skydd mot den syran. När det skyddet rubbas kan slemhinnan bli irriterad, och det är då besvären uppstår.
Men här finns en viktig nyckel som ofta missas: alla som tror att de har magkatarr har det inte i strikt mening. Många av dem som upplever de klassiska symtomen har i själva verket så kallad funktionell dyspepsi – en känslig mage. Då finns ingen synlig inflammation, utan magsäckens och tolvfingertarmens nerver har blivit extra känsliga och reagerar starkare på mat, utspänning och stress. Symtomen kan vara mycket lika, men orsaken är en annan. I vardagligt tal buntas båda ihop under ordet magkatarr, och det är värt att veta att besvären inte alltid betyder att något är inflammerat eller skadat.
Man brukar också skilja på två förlopp. Akut magkatarr kommer plötsligt och kan ge kraftiga symtom som smärta, illamående och kräkningar, ofta utlöst av till exempel en rejäl mängd alkohol eller en kur med inflammationsdämpande värktabletter. Kronisk magkatarr är en mer långvarig irritation med ofta lindrigare men ihållande besvär.
Symtomen att känna igen
Symtombilden varierar från person till person, men några tecken återkommer. Vanliga symptom på magkatarr är:
- Brännande eller gnagande smärta i den övre delen av magen, i maggropen. Den beskrivs ofta som ett sug eller en sveda, och kan förvärras efter måltid.
- Halsbränna – en brännande känsla bakom bröstbenet, särskilt efter att man ätit.
- Sura uppstötningar, när magsyra stiger upp mot matstrupen.
- Illamående, ibland med kräkningar.
- Uppblåsthet och en känsla av att magen är spänd.
- Tidig mättnadskänsla – man blir snabbt mätt fastän man bara ätit en liten mängd.
- Minskad aptit, rapningar, gaser och en orolig, bullrig mage.
Besvären kan vara konstanta eller komma i perioder, och de växlar ofta i styrka. För de allra flesta är magkatarr obehagligt men ofarligt och går över. En särskild och mindre känd variant är atrofisk magkatarr, där slemhinnan med tiden förtvinar och syraproduktionen minskar. Den gör sällan ont, men kan på sikt leda till brist på vitamin B12 och blodbrist – och är ett skäl till att långvariga besvär bör utredas. För mer information kring symptom på magkatarr läs även här.
Vad som ligger bakom
Orsakerna är flera och går ofta i varandra. En av de viktigaste är bakterien Helicobacter pylori, som kan störa balansen i magsäcken, ge upphov till långvarig inflammation och i förlängningen även magsår. En annan vanlig bov är vissa smärtstillande och inflammationsdämpande läkemedel – så kallade NSAID, som ibuprofen, naproxen och acetylsalicylsyra – liksom kortison, som alla kan irritera slemhinnan. Behöver man använda sådana regelbundet kan läkare ibland kombinera dem med ett syradämpande läkemedel som skydd.
Till detta kommer livsstilsfaktorerna som de flesta känner igen: stress och oro, oregelbundna matvanor, stora och sena måltider, alkohol, rökning, kaffe samt stark, fet och friterad mat. De orsakar inte alltid besvären i sig, men förvärrar dem ofta påtagligt. Magkatarr är också vanligt under graviditet, särskilt mot slutet, då hormonförändringar och tryck mot magsäcken spelar in.
Magkatarr, magsår eller något annat?
Eftersom symtomen liknar varandra är magkatarr lätt att förväxla med andra tillstånd. Magsår är en djupare skada – ett öppet sår i magsäckens eller tolvfingertarmens slemhinna – medan magkatarr är en ytligare irritation. Symtomen kan vara snarlika, men vid magsår förekommer ibland varningstecken som blodiga eller mörka kräkningar och svart avföring, vilket alltid bör föranleda kontakt med vården.
Också IBS, känslig tarm, kan ge liknande sug och obehag i magen. Och i mer ovanliga fall kan besvär högt upp i magen ha helt andra orsaker, som gallsten, celiaki eller laktosintolerans. Akut, kraftig smärta högt upp i magen och bröstet kan i sällsynta fall vara tecken på hjärtbesvär – får du plötslig, intensiv smärta i bröstet ska den aldrig avfärdas som ”bara magen”.
Vad du kan göra själv
Vid lindrig magkatarr handlar egenvården framför allt om att lista ut vad som triggar besvären och anpassa vanorna efter det. Några beprövade råd: ät mindre portioner men oftare och håll magsyrenivån jämn med ett mellanmål som en frukt eller smörgås, hellre än få stora måltider. Dra ner på eller undvik det som ofta förvärrar – alkohol, rökning, kaffe samt stark, fet, friterad och sur mat. Se över användningen av receptfria värktabletter av NSAID-typ, och ta dem inte i onödan. Och försök att hantera stressen, eftersom magen och nervsystemet hänger nära samman; för en del gör avslappning, motion eller bara en lugnare vardag stor skillnad.
På apotek finns dessutom receptfria läkemedel som kan lindra: antacida som neutraliserar magsyran och ger snabb men kortvarig lindring, och syradämpande medel. Hjälper inte egenvården, eller återkommer besvären gång på gång, är nästa steg att söka vård.
När du bör söka vård
De flesta fall av magkatarr klarar sig med egenvård, men det finns tillfällen då en läkarbedömning är viktig. Kontakta en vårdcentral om magbesvären inte gått över på omkring fyra veckor trots att du följt råden ovan. Sök också vård – ibland snabbare – om något av följande stämmer:
- Du har blod i kräkningar eller avföring, eller svart avföring.
- Du går ner i vikt utan förklaring, eller tappar matlusten.
- Du har svårt att svälja.
- Du är över 50 år och får magbesvär du inte haft tidigare.
- Du har kraftiga eller ihållande besvär, eller känner dig tydligt försämrad i ditt allmäntillstånd.
Vid en utredning kan läkaren bland annat ta prover för att leta efter Helicobacter pylori – via blod-, utandnings- eller avföringsprov – och vid behov göra en gastroskopi, där matstrupe, magsäck och tolvfingertarm undersöks inifrån med en smal, böjlig slang. Behandlingen riktas sedan mot orsaken: syradämpande läkemedel som protonpumpshämmare eller H2-blockerare, och antibiotika i kombination med syrahämmare om en bakterieinfektion ligger bakom.
Magkatarr är med andra ord vanligt, oftast ofarligt och i många fall något man kan dämpa själv med enkla förändringar. Men magen är också en pålitlig budbärare när något inte står rätt till – och lyssnar man på ihållande eller förvärrade signaler, snarare än att vänja sig vid dem, är man på den säkra sidan.
Den här artikeln är allmän information och ersätter inte en individuell medicinsk bedömning. Har du besvär som oroar dig, kontakta vården eller ring 1177 för sjukvårdsrådgivning.